papercuts
1kommentarer
Tystnaden i rummet igen
inget blod bara hud
en sten bland stenar
bara ljudet av inget ljud
om du kommer tillbaka
skall jag fånga dig i ett fjärilsnät
av vackra ord
som ett litet barn fångar snöflingor
med tungan?
jag gjorde allting för att bryta ytan
men vågade aldrig läsa vad du skrev
jag är så rädd om mina händer
jag skar mig på ditt brev?
jag vill aldrig vakna
när mina fingrar är fjädrar längs din kropp
jag vill aldrig vakna
när jag tyder din handstil mot min ryggrad
och med min tunga längs din hals
skall jag berätta hur mycket jag behöver dig
hundratusentals ögonblick varje sekund
jag gjorde allting för att bryta ytan
men vågade aldrig läsa vad du skrev
jag är så rädd om mina händer
jag skar mig på ditt brev?
jag skriver fem stjärnor på himlen
en handfull pärlor kastade för ett svin
när jag förstår att du bara var ett ansikte
ett namn jag tog för en kärlek som redan fanns
för dina ögon är bländverk
dina ögon är lögner
- and the strangest twist upon your lips -
jag vill aldrig vakna så här igen?
jag vill aldrig nånsin vakna såhär igen?
men om vinden vill så låt den blåsa
låt den ge mig vad jag tål
om vinden vill så låt den blåsa
jag trodde du skulle förstå
men jag är nu ett då?
om vinden vill så låt den blåsa
låt den ge mig vad jag tål?
jag är nu ett då?
inget blod bara hud
en sten bland stenar
bara ljudet av inget ljud
om du kommer tillbaka
skall jag fånga dig i ett fjärilsnät
av vackra ord
som ett litet barn fångar snöflingor
med tungan?
jag gjorde allting för att bryta ytan
men vågade aldrig läsa vad du skrev
jag är så rädd om mina händer
jag skar mig på ditt brev?
jag vill aldrig vakna
när mina fingrar är fjädrar längs din kropp
jag vill aldrig vakna
när jag tyder din handstil mot min ryggrad
och med min tunga längs din hals
skall jag berätta hur mycket jag behöver dig
hundratusentals ögonblick varje sekund
jag gjorde allting för att bryta ytan
men vågade aldrig läsa vad du skrev
jag är så rädd om mina händer
jag skar mig på ditt brev?
jag skriver fem stjärnor på himlen
en handfull pärlor kastade för ett svin
när jag förstår att du bara var ett ansikte
ett namn jag tog för en kärlek som redan fanns
för dina ögon är bländverk
dina ögon är lögner
- and the strangest twist upon your lips -
jag vill aldrig vakna så här igen?
jag vill aldrig nånsin vakna såhär igen?
men om vinden vill så låt den blåsa
låt den ge mig vad jag tål
om vinden vill så låt den blåsa
jag trodde du skulle förstå
men jag är nu ett då?
om vinden vill så låt den blåsa
låt den ge mig vad jag tål?
jag är nu ett då?
rädsla finns inom oss alla, vare sig man finner sig i det eller ej.. rädsla är inget som vi prisar högt.. rädsla är en av de största känslorna, som vi alla bär runt på.. spelar ingen roll vad vi känner rädsla inför.. det är inget fel med att känna rädsla.. den som finner sig i att känna rädsla, har kommit miljontals fler steg framåt än den som ej kan identifiera sig med att känna rädsla..
ta hand om varandra, och våga vara rädda..
1 kommentarer
Eli
05 Apr 2007 11:18
Fuck vilken fin dikt. Helt grymt fin. Och det är helt sannt det du skriver.
Kommentera