dunkla rum
0kommentarer
nu såhär, med en liten distans till allt som hänt de senaste halvåret i mitt liv.. kan ja väl påstå att de e är inget av de som är uppklarat eller utrett på något sätt.. allt har bara stuffast undan och grävts över, vilket gjort att allt bara legat o grott där under i alla dessa dagar som passerat.. ja ska inte säga att de blev att allt kom fram, så va de absolut inte.. utan de va väl bara att ja fick en insikt i det, att mina pendlingar i humöret och allt som velats kring mig har gjort mig alldeles confused.. mest av mig själv, det mesta är verkligen mitt eget fel... alla händelser, misstag, fyllegrejer, allting, de är endast min och ingen annans kaka.. med de slutorden vill ja be lite om förlåtelse, för mitt uppträdande för de mesta.. minsta grej gör mig urflippad, och ja pallar inte detta mer.. så ja ska glömma allting, o börja om.. men där dyker det där ordet upp igen, glömma.. glömma ska nog i mitt fall, eller aa i de flesta fallen, vara gömma undan istället.. de e de enda man gör när man ska glömma grejer... göm aldrig något, minns det o bearbeta de istället efter din egna förmåga.. du tjänar på de i längden.. ja kommer la va klar med min bearbetning om sisådär två år kanske... så djupa sår är det.. men ja lägger noll skuld på andra, för det har ja ingen rätt till.. ja är en egen person som fattar mina egna beslut, vilket endast gör att ja har mig själv att skylla... förlåt, för de som känt att ja lagt någon skuld på dom..
and do never ever, use the phrase: förlåt, men ja va ju full
- även fast man är full, så har man fortfarande lite vett kvar.. ursäkter ska aldrig följas av den frasen.. never ever...
and do never ever, use the phrase: förlåt, men ja va ju full
- även fast man är full, så har man fortfarande lite vett kvar.. ursäkter ska aldrig följas av den frasen.. never ever...
take care everyone, me like you very much..
Kommentera