Hör och häppna,
Jag är fortfarande lycklig,
mycket oerhört överlycklig
till och med.

Det är sällan i mitt 20åriga liv som jag har varit så här lycklig, i lång tid, utan svackor under tiden. Jag är chockad, och fullkomlig strålar av glädje över mitt nuvarande tillstånd. Både över det som gör mig överlycklig och får mig att glömma tid och rum, samt även själva grejen att endast en underbar person kan få en att må så här bra. Det verkar vara det här som alla kallar Kärlek, må jag ana..

Finns inte mycket som kan få mina mungipor att rikta sig söderut i ansiktet. De verkar nästan fastnat i norrgående riktning, - åt det hållet på Sverige-kartan som Du, underbara människa finns.
 
Näe, ska ut i solen en sväng,
och jag kan nog nästan,
stråla ikapp med solen =)